Hjärnan i mikroskopet-neurohistologi

 

Hjärnans celler

NERVCELLEN eller NEURONET –Cellkroppens (kallas även soma eller perikaryon) storlek varierar mellan  ~5-50 mm. I somat finns kärnan (innehåller arvsanlagen (generna) - nukleus – som är rund och oftast ljus. Oftast syns också en mörk punkt inne i kärnan, nukleolen (här tillverkas ribosomer). Cytoplasman innehåller de vanliga cellorganellerna (de flesta syns inte i LM). Neuronen har oftast mycket mer endoplasmatiskt retikel, ER, än andra celltyper. Det granulära ER, GER, klumpar ihop sig och kallas Nissl-substans, som färgas kraftigt (syns snyggt i ryggmärgspreparatet).  Neuronet har två typer av utskott – axon (för impulser från somat mot terminaler) och dendriter. Varje neuron har bara ett axon som sedan förgrenar sig. Proteiner och vissa organeller transporteras med axonal transport till synapserna. Axonets början kallas axon-hillock (axon-kägla). Dendriterna är rikligt förgrenade vilket syns snyggare i cerebellum-preparatet.

Prep. NE8 – ryggmärg. Motoriska neuron i framhornet.

Prep. NE10 – immunofärgning för neurofilament, cerebellum.

 

ASTROCYTEN – den största cellen av gliacellerna. Finns i både grå och vit substans. Stjärnformade celler med en centralt belägen ljus kärna, som innehåller en eller flera nukleoler. Många astrocyter har utskott som slutar med ändfötter på andra astrocyter på blodkärlens väggar. Astrocyterna reglerar extarcellulärmiljön map joner och transmittorer men är också en förbindelselänk mellan blodet och nervcellerna. Inte helt lätta att se i LM, oftast syns bara cellkärnan. För att specifikt se astrogliacellen krävs specialfärgning.

Prep. NE8 - ryggmärg. Gliafilament.

Prep. NE11 – immunofärgning för GFAP.

 

OLIGODENDROCYTEN – mindre än astrocyten, färre och har kortare utskott.

Finns i både grå och vit substans. I rutinfärgning syns endast en mörk, rund kärna.  Producerar myelin.

Prep. NE8 – ryggmärg.

 

MIKROGLIA – små, täta och långsträckta celler med korta utskott i vilostadiet. Finns i både grå och vit substans. De kan aktiveras och få fagocyterande förmåga och då rundar cellen upp sig och blir amöbalik.

Prep. NE25 – specialfärgning (silver) för mikroglia, medulla oblongata.

 

EPENDYMCELLER – täcker hjärnans ventriklar och ryggmärgskanalen.

Prep. NE8 – ryggmärg.

 

Cortex cerebri (cerebrums cortex)

De vanligaste nervcellstyperna i cortex cerebri är pyramidcellen och korncellen.

Som exempel på en pyramidcell tar vi de stora motoriska nervcellerna i cortex lager 5. Cellen är pyramidformad med spetsen riktad mot hjärnytan. Från somat utgår dendriter. Axonet utgår mitt på den basala delen av somat. Vissa av cellernas axon bildar pyramidbanan, som styr viljemässiga rörelser. Andra pyramidcellers axon går till andra cortex-områden inom samma hemisfär (associationsbanor) eller till hjärområden i den andra hemisfären (kommisurbanor).

Korncellen (granule cell) är en sensorisk cell. Såväl axon som dendriter är relativt korta och går oftast ej utanför de sensoriska cellagren (2 och 4). Kallas då interneuron.

I motorisk bark dominerar lager 3 och 5 som fr.a. innehåller pyramidceller. I sensorisk bark är lager 2 och 4 tjockare. Övergången mellan motorisk och sensorisk bark ser man där nervcellerna i lager 3 och 5 minskar betydligt i antal.

Prep. NE17–immunofärgning för neurofilament. Nervceller syns tydligt.

Motorisk och sensorisk bark.

 

Hippocampus

Liksom cortex i cerebrum innehåller hippocampus pyramidceller och kornceller. Hippocampus är dock ett ”gammalt” hjärnområde och här hittar vi endast ett lager av varje celltyp. Dessa båda lager, pyramidcellslagret och korncellslagret, har båda en C- eller G-form och i det längdsnittade preparatet ser det ut som om de två cellagren ”hakar” i varandra. Korncellerna ligger, liksom i cortex, betydligt tätare och då de dessutom är mindre än pyramidcellerna, ger de sitt lager en mörkare färg än lagret med de ljusa och glest belägna pyramidcellerna. Hippocampus och då speciellt pyramidcellerna i CA1 området är viktiga för minnet. Dessa celler är också de i hjärnan som är mest känsliga för syrebrist.

Prep. NE20. Prep. NE21 I detta preparat ser man dessutom cortex cerebri, corpus callosum, lateral ventrikel med plexus choroideus och thalamus.

 

Cerebellum

Cerebellum är uppbyggt i princip på samma sätt som cerebrum; cortex med vit underliggande substans och djupare liggande kärnor. Den vita substansen ser i låg förstorning (eller helt utan förstorning) ut som ett vitt träd, arbore vite (livets träd). Funktionen för cerebellum är bl.a. att finjustera rörelser och området kan sägas fungera som en autopilot. Cellerna som sköter detta är bl.a. de enorma purkinjecellerna. Dessa hittar vi i mellanlagret i cerebellums cortex. Cortex i cerebellum är upgyggt av tre lager (jmr med cortex i cerebrum som har 6).  Purkinjecellerna mottar ett otroligt saftigt synapsinflöde, 100.000 synapser/purkincjeceller. Informationen kommer fr.a. ifrån ryggmärgen (pågående situation) och motorcortex (planerad rörelse) via omkoppling i bl.a. korncellerna som ligger i korncelllagret under purkinjecellslagret. Purkinjecellen integrerar informationen och skickar ev. ut korrigeringssignaler till både celler i motorcortex och ryggmärgen.

Prep. NE 13 -15 I vissa snitt ses folium och fissurer.

 

Ryggmärg

I tvärsnitt av ryggmärgen syns den grå substansen som lliknar ett ”H”, med framhorn och bakhorn. Utanför ligger den vita substansen. Den grå substansen innehåller nervcellskroppar, axon, dendriter, olika gliacellstyper, astrocyter, oligodendrocyter och mikroglia. Framhornen skiljer sig från bakhornen genom att de inte går ut till kanten av ryggmärgen, samt att de är tjockare än bakhornen. I framhornen finns de motoriska nervcellerna som styr skellettmuskelcellerna . Bakhornen är smala och fortsätter ut genom hela den vita substansen. I bakhornen finner vi de nervceller (s.k. sekundära eller 2:a sensoriska neuronet) som tar emot den primära sensoriska informationen från kroppens alla receptorer till ryggmärgen. Den vita substansen innehåller tvärsnittade axon, astrocyter och oligodendrocyter. Mitt i ”H’t” ser man cerebrospinalkanalen med kubiska ependymceller.

Prep. NE8

 

Sensoriska ganglier

Ganglier är samlingar av nervcellskroppar, axoner och dendriter utanför CNS. I ett ganglion finns en typ av gliaceller, satellitceller, som omger nervcellskropparna.  Dorsalrotsganglier (spinalganglier) ligger precis utanför ryggmärgen och innehåller de nervcellskroppar vars axon (sensoriska afferenter) förmedlar primär sensorisk information från kroppen in till ryggmärgen. Nervcellskropparna är runda, stora med en ljus cellkärna med mörk nukleol. Nisslsubstansen är finkornig och homogent fördelad i cytoplasman. Varje neuron omges av satellitceller, som ligger ganska jämnt fördelade runt neuronet. De har en liten, mörk rund-oval kärna. I preparaten finns dessutom buntar av myeliniserade axon. I tvärsnitt är axonet en rund eller oval prick omgiven av ett tomrum av utlöst myelin. I längssnitt syns axonet som färgade strängar. Myelinet syns som rader av vakuoler, då det är utlöst. Bland axonen ser man Schwannska cellers kärnor, avlånga och prickiga.

Prep. NE1, NE2

 

I det autonoma nervsystemets ganglier ligger neuronen mera utspridda. Nervcellskropparna har en eller två kärnor. Kärnan är ljus och excentriskt belägen med en mörk nukleol. Nisslsubstansen är kondenserad till större klumpar i cellens periferi. Varje neuron omges av satellitceller, som ligger oregelbundet runt neuronen och är färre än i dorsalrotsganglierna. Axonen är omyeliniserade och syns dåligt.

Prep. NE3

 

Ögonbulben

Vid okulär inspektion ser man ögonbulbens tre olika hålrum ganska väl:

1) främre ögonkammaren, mellan hornhinnan (cornea) och regbågshinnan (iris). Pupillen är ett hål som också kallas irisbländaren. Iris är alltså den färgade cirkeln i ögat. Det är egentligen en platt muskel, som ser till att det kommer in en passande mängd ljus i ögat – genom pupillen.,

2) bakre ögonkammaren, mellan iris och lins, samt

3) glaskroppen, stora hålrummet bakom linsen.

 

Den bakre delen av glaskroppen inkläds av näthinnan (retina). Längst in i näthinnan hittar vi de ljuskänsliga cellerna, stavar och tappar. Ljuset omvandlas här till elektriska signaler vilka via ett antal omkopplingar förs ut till gangliecellerna som ligger längst in mot glaskroppen. Gangliecellernas axon samlas till synnerven som går ut ur ögonbulben i den sk blinda fläcken.

Prep. NE29